Behovet av att öka samverkan

En ökad förståelse för samverkan och dess fördelar är avgörande för att skapa utveckling i kommuner. Att samverka över sektorsgränser och mellan privata aktörer gör att man kan skapa en långsiktigt hållbart utveckling där många aktörer är med och påverkar. Det finns tendenser på att olika aktörer ser allt större nytta med långsiktiga samarbeten för att hålla ned kostnader och bidra till en hållbar utveckling.

Ett exempel på detta kan man läsa i en artikel från Byggindustrin där byggföretagen allt mer samverkar med sina kunder för att erbjuda ett attraktiv lösning. Ett litet kliv framåt visar också denna artikel där organisationen Fastighetsägarna börjat samarbeta med Svenska stadskärnor för att stadsutvecklingsfrågorna.

En följd av ökad samverkan i allt mer komplexa projekt gör att det ställer krav på beställaren, ofta kommunen, att tillhandahålla kompetens  och överblick över alla aktörer som skall ingå i olika utvecklingsprojekt.

SKL har tagit fram skriften ”Stuprör och hängrännor — Sektorsövergripande planering för attraktiv och hållbar livsmiljö” som visar olika exempel på vad som betecknas som framgångsrika samarbeten. De tips och exempel som beskrivs kan användas när organisationen ska utvecklas, när samarbetsklimatet behöver förbättras eller när omvärlden förändras.

Ett annat exempel som konkret visar vikten av att samarbeta är inom arbetsmarknadspolitiken för att hantera arbetskrafts- och kompetensförsörjningen. För att lyckas hantera arbetslösheten, främst hos invandrare och ungdomar, krävs ett brett samarbete mellan olika aköter. En skrift som SKL har gett ut heter ”Samverkan vid mottagande av nyanlända invandrare” och är en genomgång av tio olika samarbeten på mellan idéburna organisationer, kommuner och landsting.

Arena för tillväxt har tagit fram en skarp inlaga om behovet av att samverka för att hantera kompetensförsörjningsbehovet hos näringslivet i skriften ”Näringslivets kompetensförsörjning – dags att agera!”.  Rapporten uppmannar politiska partier, arbetsmarknadens parter, myndigheter och organisationer samt i förlängningen enskilda individer att se de utmaningar som ligger i näringslivets komptensförsörjning, se de möjligheter som finns och som i dag är delvis dolda av utformningen av nuvarande bestämmelser och rådande attityder och att göra näringslivets kompetensförsörjning till en prioriterad fråga!

Rapporten avslutas med ett antal matnyttiga råd till olika aktörer för att hantera kompetensförsörjningsbehovet hos näringslivet. Uppmaningen till lokala och regionala aktörer är att se det som sin ”huvuduppgift att bygga attraktivitet, att medverka till att platsen är attraktiv för såväl företag som individer. Kompetensförsörjningen blir en allt mer avgörande faktor för företags val av etableringsort, vilket understryker vikten av attraktivitetsskapande åtgärder i ett brett spektrum. Med alltmer specialiserade yrkesområden blir matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden en allt mer betydelsefull faktor för det  lokala näringslivets utveckling. Därför utvidgas arbetsmarknadsregionerna, dvs. arbetspendlingen blir mer omfattande vad gäller antalet pendlande individer och avser allt längre pendlingsavstånd. Därför är det en strategisk fråga för politiker på lokal och regional nivå att verka för att pendlingsförutsättningarna   kontinuerligt förbättras genom ett utbyggt transportsystem.”

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *